Tänk om...
Sitter på T-banan nu. Var världens hemskaste dag igår. Vaknade och mådde skit, verkligen! Men mamma matade mig med Alvedon och tvingade mig till skolan endå. Så gick till skolan men var helt borta så hamnade helt fel och råkade gå av på fel station, hahah. Kom fram till skolan tillslut iallafall. Klarade mig hyfsat fram till franskan då jag mådde så sjukt dåligt. Klockan 11 bestämde jag mig för att jag var tvungen att gå till skolsköterskan. Men då mådde jag så dåligt att 2 minuters vägen till sköterskan blev till 10 min. Fick sätta mig ner på vägen och såntdära. Kom dit efter ett tag iallafall och mådde för dåligt för att prata men lyckade få ur mig att jag behövde Alvedon. Fick det och sedan fick jag lägga mig ner inne där i 1 timma innan jag behövde gå för att dom hade en hälsoundersökning för 3orna. Hon ringde min mamma eftersom att jag inte kunde göra det själv och mamma fick komma och hämta mig, eftersom att jag fortfarande inte kunde gå helt stabilt. Så kom hem och bara satt stilla och tittade på serier tills det blev kväll. Hade drogat med Alvedon då, så klarade och gå upp till Konsum, köpa popcorn och cranberryjuice (mina favoriter). Då kan man undra varför jag sitter på T-banan nu. Jo, det beror på två anledningar.
1. Mår väldigt mycket bättre idag (mår egentligen bara dåligt när jag går snabbt eller vrider huvudet eller kroppen snabbt, vilket jag inte hade tänkt göra så mycket idag)
2. Mamma är en sån där Åhh-Du-Är-Döende-Men-Gå-Till-Skolan-Endå-och-Se-Hur-Det-Känns mamma.