Hejsan. Idag hade vi föreställning igen, och det var helt magiskt i slutsången. Det spöregnade så hårt att man trodde att tältet skulle gå sönder och man hörde såklart ingenting. Då ska silverfalken sjunga ett litet solo i börja men man hörde ju inte och då började vi Dinor och Dorindor där bak att sjunga med och när vi kommer ut på scenen står alla där och sjunger med. Det var så sjukt vackert, det går inte att beskriva känslan. Så jag tänker inte ens ge mig på att försöka. Det går inte att tänka sig. Det var väldigt rörande.